Sign In Sign-Up

Welcome!

Close

Would you like to make this site your homepage? It's fast and easy...

Yes, Please make this my home page!

No Thanks

  Don't show this to me again.

Close

FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE
JESSICA BORG
FÖDD 5 MARS 2000, KL 00.48

Torsdag:
Det hela började ungefär mitt på dagen med att först gick slemproppen, och sedan vattnet. Och inte lite vatten heller! Jag var
denna dag i vecka 42+1. Det började också komma lite lätta värkar ungefär var tionde minut. När Jörgen kom hem vid fyra,
ringde vi förlossningen och de ville att vi skulle komma in. Detta bl a p g a överburenhet och fostervatten med beck i.
På förlossningen fortsatte vattnet att välla ut och jag var ganska deprimerad, helt nersölad hela tiden. Gjorde av med alla kläder jag hade med. Värkarna blev värre och värre, men inte så täta eller regelbundna. Beslutades att vi skulle bli kvar över natten, och att värkarbetet skulle stannas av. Det var s k falska värkar som inte gjorde någon nytta. Efter tolv timmar, som var rätt så kämpiga, fick jag äntligen sova, ihopkurad runt min sacco-säck.

Fredag:
Vaknade utan några värkar och allt kändes som vanligt. Beslutades att vi fick permission till kl fyra. Härligt! Jag klädde mig i
pyjamas - det enda som var rent - och vi åkte hem. Tvättade kläder, pysslade om kattorna. Lite pyttevärkar kom. Köpte
McDonald´s och tillbaka till förlossningen. Tillbringade en lång, seg kväll med provtagning, sjukhusmat och hockey på TV:n.
Sov bra.

Lördag:
Kl nio på morgonen fick jag dropp för att sätta igång förlossningen. Och det kom igång med besked. Inom kort var jag
reducerad till en lidande varelse. Gjorde fruktansvärt ont och blev bara värre. Försökte göra rätt - andas, duscha, massera,
andas igen, slappna av....Allt blev fel! Jag spände mig hela tiden och glömde bort att andas.
Öppnade mig lite och det var ju skönt. Men det gick långsamt.... Till slut var det så pass att jag kunde få epidural. Var inte
förberedd på hur ont det gjorde att sätta den, eller hur svårt det var att ligga still under en värk - för att inte säga omöjligt! Men det hjälpte bra, det blev lite lättare att jobba vidare. Öppnade mig 4 cm, sedan gick det tillbaka igen. Så, efter 15 timmar, beslutades det att jag skulle få kejsarsnitt.

Söndag:
Nu gick det undan! Med otrolig effektivitet, men samtidigt mycket värme och kontakt, var jag snart snittad och Jessica kom
fram kl 00.48. Vilken otrolig känsla! Sov….

Närmaste tiden efter var väldigt jobbig. Hade mycket ont, kunde inte röra mig och tyckte jag fick dålig support på BB. Så
snart som möjligt (d v s när jag kom upp ur sängen) så åkte jag hem. Det blev på torsdagen. Utpumpad, men mycket mycket
lycklig!